Motion till Kyrkomötet 2005:27 av Sten Persson m.fl. Pastorala hänsyn vid indelning av församlingar

Kyrkomötet Mot 2005:27

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att lämna sådana förtydliganden i särskild skrivelse om indelningsändringar att berörd stiftsstyrelse känner stöd för att ta nödvändig pastoral hänsyn. Därvid skall särskilt beaktas landsbygdsförsamlingars speciella förutsättningar i avseende på geografiskt avstånd, ekonomi och historiskt betingade skäl.

Motivering

Förändringar av församlingsindelningar har ibland skett onödigt snabbt och okänsligt. Beslut som inte upplevs nödvändiga varken utifrån ekonomiska skäl eller organisatoriska skäl vinner inte förståelse bland församlingsborna. Beslut som slår sönder befintliga strukturer utan att bygga upp någon ersättning gagnar inte kyrkan. Även i de fall där en indelningsändring är nödvändig kan en något utsträckt hantering i tiden vara positiv för det önskade resultatet. Många beslut har fattats av stiftstyrelser om sammanläggningar av församlingar, som kunde fått en bättre förankring hos kyrkomedlemmarna.

På landsbygden, särskilt i de delar av vårt land som kristnades först, är resultatet många små församlingar, areellt och befolkningsmässigt. Genuin glesbygd i skogs- och mellanbygder kännetecknas generellt av ett betydligt större geografiskt område för en församling, bygder som ofta har genomgått stora befolkningsförändringar så att nuvarande medlemsantal är lågt. Gemensamt för dessa församlingar på landsbygden är att de har invigda gudstjänstlokaler och kyrkotillhöriga som är villiga att åta sig förtroendeuppdrag. Däremot räcker inte resurserna till för att uppfylla det som i 17 kap. 3 § första stycket sägs: ”I varje församling skall det firas en huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar.” Motsvarande skrivning finns i 37 kap. 2 § som ett av tre kriterier för en församling.

Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen som behandlar denna fråga är en förbättring av möjligheterna för en församling att få kvarstå som egen. Pastorala hänsyn skall kunna tas så att såväl domkapitlets som stiftsstyrelsens beslut kan medge att en församling får fortsätta även om det inte firas gudstjänster varje söndag eller kyrklig helgdag. En närmare motivering som kan behövas i vissa fall för landsbygdsförsamlingar saknas. Den skrivning som finns uttrycker att den kyrkliga enheten socken på landsbygden utgör en vidare gemenskapsstruktur. Församling/socken är viktiga beståndsdelar i en bygds identitet.

Vi som motionärer saknar en djupare analys av landsbygdsförsamlingarnas uppgifter och förutsättningar. I vilken utsträckning den kan skilja sig från stads- och tätortsförsamlingar. En landsbygdsförsamling utan egentlig tätort har andra förutsättningar än församlingar som i varje fall till dels består av tätort, eller stadsbebyggelse. Den formulering som föreslås i 17 kap. 3 § kyrkoordningen, andra stycket, ”Finns det särskilda skäl får (vår understrykning) domkapitlet på begäran av församling i församlingsinstruktionen besluta om undantag från bestämmelserna i första stycket”, behöver kompletteras med exempel. Det förutsätter att Kyrkostyrelsen närmare har analyserat behov och förutsättningar. De exempel som kan belysas är bristen på prästtjänster eller avsaknad av lekmän som kan åta sig att leda en gudstjänst i församlingen. Församlingens areella storlek och avstånd till grannförsamlingar kan vara ett annat skäl. Rent historiska skäl i tidigt kristnade bygder måste få spela roll för bevarandet av en tusenårig indelning.

Grunden för en församling är gudstjänstlivet. En självklarhet är att församlingen vill fira gudstjänst. Mycket av det dagliga arbetet i en församling med evangelisation, mission och diakoni utförs av förtroendevalda och anställda i samarbete. Detta arbete administreras ofta på pastoratsnivå och är samordnat för alla församlingar där. Alla församlingsbor är medlemmar i sitt pastorat och därigenom delaktiga i pastoratets verksamhet. Denna delaktighet och samordning av den gemensamma resursen får inte tas till intäkt för en indelningsändring.

Ingen sammanläggning av landsbygdsförsamlingar har lett till fler möten mellan människor. Möten som är förutsättningen för en aktiv kyrka. En kyrka som bryr sig.

Linköping, Visby och Styrnäs den 11 juli 2005

Sten Persson Ingrid Smittsarve Per-Henrik Bodin